Sweden
Comment: Donor remark: Enligt Gastronomiska kalendern är den elfte ett viktigt datum i månaden augusti. Då är det ”dags att släpa i bersån” som det uttryckligenstår i kalendern. ”Åkerärtorna kokas snabbt, sköljda men ej avsnoppade.Man äter dem sen med fingrarna; doppar dem i smält eller rört smöroch ”släpar” de sympatiska små baljorna mellan tänderna. Mumsumsativum!”Bertil R. Widerberg är en släpärtälskare som flyttat från Stockholm till Grebbestad och har bekymmer att få fatt i utsäde till rätt sorts ärter.Enligt Bertil så ska släpärter ha ”tunna” baljväggar och rätt ”torra”ärtor. I Stockholm gick det med möda att få tag på släpärter men somBertil skriver: ”…i Grebbestad verkar de helt okända.” Nu har Bertilfått några frön av ’Jons släpärt’ för att prova om det är rätt slags ärter.Det här är en gråärt, men den kallas för släpärt efter hur själva ärten haranvänts. Jons släpärt skulle lika väl kunnat kallas för Tant Anderssonssläpärt. Tant Andersson eller Anna bodde med sin syster Ruth i Karlstadi Värmland, båda var ogifta. Anna arbetade som hemsömmerska ochtvå gånger om året gick hon hem till familjen Karlström som varvälbeställda och sydde upp nya kläder till barnen. Frun i huset, morLizzie kallad Mojan fick några ärtor av Anna som odlades på familjensommarviste Solhem på Hammarön utanför Karlstad. Ärterna kom från Annas fädernegård i Ekshärad där hon föddes kring 1900. Jons fru,Marie-Louise är ett av de barn som Tant Andersson sydde kläder åt. Såhär skriver Marie-Louise: ”Att vi alltid kallade ärtorna för släpärtorberodde nog på att de alltid serverades med smält smör i en äggkoppi vilken ärtskidorna ”släpades”. En del ärtor ramlade ut och den lillasmör/ärtsupen var det allra godaste. Ja, tänk om Tant Andersson ochMojan vetat vilken ära dessa ärtor skulle hedras med!” Idag är detIngegerd Thorngren, vän till familjen som sedan början på 1990-talethåller liv i släpärten och berättelsen kring den.’Jons släpärt’ blir ungefär en meter hög. Den blommar med rödlilablommor och baljorna är små till medelstora med tunn baljvägg somsaknar membran. Det är en gråärt, men baljorna går att äta som påen sockerärt.
Donator(s):