Select the tab for the type of search. Each tab has everything you need to do to perform that type of search.

(Results of more than 500 will not return images.)

This search will show only accessions that have material that may be requested today.
You may list accessions with separators (commas or semicolons, as shown below) or by entering them on separate lines, such as
PI 651794
PI 651649
PI 651650
When searching a range of accessions, use the Advanced Search tab with the Accession Identifier Range criterion.

The more information you provide, the better the search will be.


Scientific name (any part)

Plant name

Repository
Country of Origin


Other search criteria:



With genomic data With NCBI link With images

If your results aren't what you expected, try using the Advanced Search tab and filling in more information.
Your query included: All accessions taxonomy genus name like Humulus

View Observation Data

Selected item(s) below:


ACCESSIONNAMETAXONOMYDOIORIGINREPOSITORYAVAILABILITYIMAGERECEIVEDSOURCE TYPESOURCE DATECOLLECTION SITECOORDINATESELEVATIONHABITATIMPROVEMENT STATUSNARRATIVE
0FIN 82 Rääkkylä RasivaaraHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2002-01-01Rääkkylä Rasivaara farm300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: female11070FIN 82
1FIN 81 Kiihtelysvaara KeskijärviHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2000-01-01Kiihtelysvaara Keskijärvi farm300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: female11071FIN 81
2FIN 80 IvaloHumulus lupulus L. Finland Historic2023COLLECTED2002-01-01Ivalo300Accession subtype: female11069FIN 80
3FIN 79 Lohja KarnainenHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2000-01-01Kaarina Piikkiö, Kirismäki300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: female11072FIN 79
4FIN 78 Rääkkylä HautamäkiHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2000-01-01Rääkkylä Hautamäki farm300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: female11068FIN 78
5FIN 77 Kiihtelysvaara HuhtilampiHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2000-01-01Kiihtelysvaara, Huhtilampi farm300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: female11073FIN 77
6FIN 76 Liperi ViinijärviHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2000-01-01Liperi, Viinijärvi farm300Accession remark: 2003 decision: accepted; is genetically duplikate to hop FIN75 (9F) by Kristina Antonius study; desided 5.11.2013 still keep in collection; Accession subtype: female11074FIN 76
7FIN 74 Kitee NiinikumpuHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2000-01-01Kitee, Niinikumpu farm300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: female11076FIN 74
8FIN 73 Kuusamo SoivionjärviHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2000-01-01Vihti, private garden300Accession remark: 2003 decision: accepted; Kasvintuhoojatestausten positiivinen kontrolli; ApMV-tautireferenssi; Accession subtype: female11077FIN 73
9FIN 72 LoppiHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2000-01-01Loppi, Halmelantie, private garden300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: female11082FIN 72
10FIN 71 Kaarina Kuusiston kartanoHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023COLLECTED2002-01-01Kaarina, Pukkilan kartano, ryytimaa300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: female11104FIN 71
11FIN 70 Jokioinen NummelaHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: male11080FIN 70
12FIN 69 ViialaHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2023300Accession remark: 2003 decision: accepted; Accession subtype: female11084FIN 69
13FIN 163 Mikkeli Rantakylän kartanoHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2021COLLECTED2016-07-01Mikkeli, Rantakylä village, Rantakylä manor; weedy slope300Accession remark: 5.11.2013 FIN PGR Vegetable and herb working group's decision: accession is accepted. Reason: identified genetic diversity. Finnish Senior Researcher Kristiina Antonius, MTT Finland; Project: HOPDIVE, Suomalaisen humalan vanhojen viljelymuotojen ja luonnon humalakantojen tutkimus ja vertailu Pohjois-Euroopan vanhoihin ja nykyisiin viljelylajikkeisiin biotekniikan menetelmin (2011-2012): 100 Finnish hop samples was analysed and identified by 9 microsatellites.; Accession subtype: female11078FIN 163
14FIN 162 Halikko Wiurilan kartanoHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2021COLLECTED2015-07-06Halikko As, Viurila village, Wiurila Manor,300Accession remark: 5.11.2013 FIN PGR Vegetable and herb working group's decision: accession is accepted. Reason: identified genetic diversity. Senior Researcher Kristiina Antonius, MTT Finland; Project: HOPDIVE, Suomalaisen humalan vanhojen viljelymuotojen ja luonnon humalakantojen tutkimus ja vertailu Pohjois-Euroopan vanhoihin ja nykyisiin viljelylajikkeisiin biotekniikan menetelmin (2011-2012): 100 Finnish hop samples was analysed and identified by 9 microsatellites.; Accession subtype: female11079FIN 162
15FIN 161 Loimaa Aittamäen kartanoHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2021COLLECTED2015-06-22Loimaa, Onkijoki village, Aittamäki Manor,väentupa300Accession remark: 5.11.2013 FIN PGR Vegetable and herb working group's decision: accession is accepted. Reason: identified genetic diversity. Finnish Senior Researcher Kristiina Antonius, MTT Finland; Project: HOPDIVE, Suomalaisen humalan vanhojen viljelymuotojen ja luonnon humalakantojen tutkimus ja vertailu Pohjois-Euroopan vanhoihin ja nykyisiin viljelylajikkeisiin biotekniikan menetelmin (2011-2012): 100 Finnish hop samples was analysed and identified by 9 microsatellites.; Accession subtype: female11081FIN 161
16FIN 160 Paltamo HumalapuroHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2021COLLECTED2015-06-22Paltamo, Uura village, Humalapuro64.43083333, 28.24333333100Accession remark: 5.11.2013 FIN PGR Vegetable and herb working group's decision: accession is accepted. Reason: identified genetic diversity. Senior Researcher Kristiina Antonius, MTT Finland; Project: HOPDIVE, Suomalaisen humalan vanhojen viljelymuotojen ja luonnon humalakantojen tutkimus ja vertailu Pohjois-Euroopan vanhoihin ja nykyisiin viljelylajikkeisiin biotekniikan menetelmin (2011-2012): 100 Finnish hop samples was analysed and identified by 9 microsatellites.; Accession subtype: male11097FIN 160
17FIN 75 Rääkkylä OravisaloHumulus lupulus L. Finland Historic2021COLLECTED2000-01-01Rääkkylä, Oravisalo farm300Accession remark: 2003 decision: accepted; is genetically duplikate to hop FIN76 (11F) by Kristina Antonius study; desided 5.11.2013 still keep in collection; Decision made by FIN working group: this accession is rejected; Accession subtype: female11102FIN 75
18FIN 159 Lammi HalilaHumulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2021COLLECTED2016-08-15Hämeenlinna, Lammi, Halila village, Halila grove61.07972222, 25.05722222100Accession remark: 5.11.2013 FIN PGR Vegetable and herb working group's decision: accession is accepted. Reason: identified genetic diversity. Finnish Senior Researcher Kristiina Antonius, MTT Finland; Project: HOPDIVE, Suomalaisen humalan vanhojen viljelymuotojen ja luonnon humalakantojen tutkimus ja vertailu Pohjois-Euroopan vanhoihin ja nykyisiin viljelylajikkeisiin biotekniikan menetelmin (2011-2012): 100 Finnish hop samples was analysed and identified by 9 microsatellites.; Accession subtype:Male11088FIN 159
19FIN 158 Lammi Humulus lupulus L. FinlandLukeNot Available2021COLLECTED2016-08-15Behind the main building of the Pikku Mäkelä farm and in the front of it's side building; small open and weeedy garden area300Accession remark: 5.11.2013 FIN PGR Vegetable and herb working group's decision: accession is accepted. Reason: identified genetic diversity. Finnish Senior Researcher Kristiina Antonius, MTT Finland; Project: HOPDIVE, Suomalaisen humalan vanhojen viljelymuotojen ja luonnon humalakantojen tutkimus ja vertailu Pohjois-Euroopan vanhoihin ja nykyisiin viljelylajikkeisiin biotekniikan menetelmin (2011-2012): 100 Finnish hop samples was analysed and identified by 9 microsatellites.; Accession subtype: female11063FIN 158
20SWE 1668 GranvågHumulus lupulus L. SWE Nat. GNot Available202156014SWE 1668
21SWE 1234 TväråselHumulus lupulus L. SWE Nat. GNot Available202150055SWE 1234
22SWE 1233 StrandHumulus lupulus L. SWE Nat. GNot Available202150054SWE 1233
23SWE 1231 BöleHumulus lupulus L. SWE Nat. GNot Available202150052SWE 1231
24SWE 1229 Hummelbos BayerskaHumulus lupulus L. SWE Nat. GNot Available202150050SWE 1229
25SWE 1228 HänningeHumulus lupulus L. SWE Nat. GNot Available202150049SWE 1228
26SWE 1227 RällsjöHumulus lupulus L. SWE Nat. GNot Available202150048SWE 1227
27SWE 1225 RankhyttanHumulus lupulus L. SWE Nat. GNot Available202150046SWE 1225
28SWE 356 Humulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: H 1:17, Mognar i Kvikkjokk49478SWE 356
29SWE 56 Carl-OskarHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Prydnadshumle. Tror att det är en hanhumle! Jag har en gammal guldhumle som jag tagit från mitt föräldrahem i Enviken Dalarna. På en tavla målad omkring 1939 syns störarna vid huset. Huset är byggt 1913 och humlen måste kommit till under den tiden. Vad jag vet är att den endast var prydnadsväxt och mamma hade ett gott öga till den. Annars hade jag nog inte känt till att det fanns olika sorters humle.; Accession subtype: I 162, 60S49493SWE 56
30SWE 54 NäsHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Geometrisk karta av Sven Månsson 1640- 1641. A3 227-228 Näs. Den mest nordliga humlegården på kartan över Näs.49640SWE 54
31SWE 55 Ödsmåls guldHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Guldhumlen växer i hennes mors trädgård i Ödsmål. Fantastisk, hemlighetsfull, vacker trädgård! Humlen ska vara planterad av hennes morfar och det innebär att den måste ha kommit till trädgården före 1950, då han avled. Vet ej vilket kön. (Kommentar: är ej provodlad på Julita)49633SWE 55
32SWE 53 GrimsarboHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Geometrisk karta av Sven Månsson 1640-41.Inventerad utifrån A3: 111. Anders visade oss också de två gamla humlegårdarna i skogen ca 50-100 m från vägen på samma sida som fyndet.49475SWE 53
33SWE 52 BrusboHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från Historia till växt. Geometriska kartan A3 från Tierp ritad av lantmätare Sven Månsson 1640-41.Inventerad efter A3 11249476SWE 52
34SWE 51 KlevHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Hittad efter kartan A2 78-79. av Mårten Christiernson 1642. Sju umlegårdar 300+240+340+300+240+250+350, summa 2020 stänger.49497SWE 51
35SWE 50 ÄndenHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Det var Linnés Lärjunge Pehr Kalm som hade varit i Änden och 1742 beskrivit stället i sin " Västgöta och Bohusländska resa 1742. Per Kahlm beskriver där också de stora humlegårdarna på Orust, Brunsvikska humlen KOLLA!!Utgett på Wahlström och Widstrand. Humlegården lär vara inritad i Geometrisk jordebok0.6 på Lantmäteriet. Ur Vänersnäs, förr och nu av Erik L. Johansson 1959, Vänersborg, står att läsa. Även lin, hampa och humle odlades. Från 1600-talet finns uppgifter om humleodling på Änden, där humleodlingen omfattade 200 stänger. På Sågaregården skördades 4,5 skålpund ( ca 2kg) humle årligen och på Furgårdens säteri fanns två humlegårdar. Geometrisk karta från 1650-talet. Kettil Classon Akt nr 06:4. Tidigare hade det funnits tre gårdar högre upp på slänten till Halleberg som nu var rivna. Nedanför dessa fanns humlegården. Idag växer humlen i stort sett på samma plats. Den har planterats om någrs meter från stenmuren av den gamla landsvägen som Pehr Kalm kom åkande. Nuvarande hus ligger nedanför men grunderna från de tidigare är väl synliga49479SWE 50
36SWE 49 BottenHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Utmarkshumle till Öresten. Fanns mycket humle i Skephult på 1649 års kartan, dock ej just på denna gård. Det är en gammal gård och brodern till Nils, Arne, körde på sin tid med oxar. Arnes hus var föräldrarhemmet och Nils byggde intill. Nils minns humlen från sin barndom ( omkr 1915-20).49639SWE 49
37SWE 48 SkallaredHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Öresten 131, Skallared. Växte 400 störar 1649. Lantmätare Nils Ericson 1949.49480SWE 48
38SWE 46 NolbackaHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från Historia till växt. Geometrisk karta över Öresten 62, Nolbacka. Växte 300 störar 1649. Lantmätare Nils Erichson år 1649.49505SWE 46
39SWE 47 WekagårdenHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från Historia till växt. Johan Botwidson, Adelsting karterar Gudhems härad år 1642, Sätuna, Wekagården hade 1600 störar.(.P2:63 )49504SWE 47
40SWE 45 SkattegårdenHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historien till växt: Geometrisk karta över Öresten 56 B. Sätila, Håkenkyla, På Västangården (10 m bort ) hade det enligt kartan från 1649 vuxit 600 störar. (mitt emellan 47S och 48S resp i Sesto SWE44-SWE 45 ). Lantmätare Nils Erichson år 1649.49498SWE 45
41SWE 44 ÖstergårdenHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Geometrisk karta Öresten 56 A. Sätila, Håkenkyla, På Västangården (ca 30 m bort) hade det enligt kartan från 1649 vuxit 600 störar. Lantmätare Nils Erichson år 1649.49634SWE 44
42SWE 43 HoltenäsHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Troligtvis utmarkshumle till Örestenshumlen, Öxnevalla (Geometrisk karta från början av 1600-talet -Öresteen). Familjen har bott på gården i generationer. Idag (2004) bor på Holtenäs, Öxnevalla Evert (79 år)och även hans gamla mor (106 år).49492SWE 43
43SWE 42 KlockarbergetHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt.Linne bskriver den på sin Lappländska resa. 17/5 1932 skriver Linné om platsen att bönderna i Dingersjö odlade humle invid Klockarbergets sydsida. Berget "strålade värme" på plantorna som hann mogna. Humle växer här än idag på hyllor på bergssidan. Sannolikt "ättlingar" till den som bönderna odlade på 1700-talet49485SWE 42
44SWE 41 SvensgårdenHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Utmarkshumle utifrån P2: 67 eller 69. (Geometrisk karta från Gudhems härad)49499SWE 41
45SWE 40 BöksnäsHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Klostret i Vadstena hade tre utgårdar i Västergötland; Marnäs; Bjurbäcken och Böksnäs. I klostrets räkenskaper från 1447 kan man läsa att dessa gårdar levererade humle som avrad (arrende) till klostret. I Clas tollins artikel i boken Heliga Birgitta och Västergötland (KOLLA TITEL) Vadstena Kloster Västgötagods står att läsa att år 1447 gav de tre gårdarna tillsammans 3 pund (25kg) humle. Detta motsvarar en "humledrunt", en cylinderformad säck, ca 1m hög och 50 cm i diameter (uppskattade mått för 25 kg).Gården ägs idag av Bo Lindemark och har varit i släktens ägo sedan 1817, sju generationer. Bos faster Elna Johansson (1912-2001), som bodde på Böksnäs nästan hela livet berättade, att Bos farmor, Anna Euphrosyne Johansson (1874-1963), använde gårdens humle till hemgjord svagdricka till jularna. Anna Johansson var utbildad på olika lanthushållningsskolor på 1800-talet.49477SWE 40
46SWE 39 HovraHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Christina har en humlegård med anor före 1785 då storskifte utfördes i byn. Då flyttades även humlegården. Den har numera (från 1950-talet och framåt) måtten ca. 2,5 x 5 m, ca. en tredjedel av storleken den hade på 1920-talet. Den har skötts som man gjort tidigare. Den enda gödningen då var ris som blev över av riskärvarna, som får och getter utfodrats med på vintern. På senare tid har de lagt på vanligt avlövat björkris. Humlegården störas varje försommar med långa granstörar. På hösten är det dags att "störa av humlegården".49487SWE 39
47SWE 38 BjörkstaHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Plantorna växer i diket vid en åkerplätt. På Lagaskifteskartan är åkerplätten utmärkt som kålgården, men från en ännu tidigare karta från 1691 är samma område utmärkt som humlegård. Det är från denna humlegård som plantorna lever kvar.49488SWE 38
48SWE 37 SegerstadHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Inventerad utifrån geometriska kartor från 1600-talets början av lantmätere Johan Botwidson, adlad Gyllensting. Gudhems härad.P2: 52. I bynSegerstads by utmarken vid dreven mot Fahlan i Brunhemsberget.49500SWE 37
49SWE 35 BissefjällHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. I Bissefäll finns humle från plats som på skifteskartor från 1790 och 1832 har markerats som humlegård. På storskifteskartan från 1790 finns det inga beskrivningar. Lagaskiftekartan från 1832 är däremot detaljerad och humlegård och kålgård finns utmärkt. På samma ställe växte det tills för ett litet tag humle. Då området började betas av får flyttades plantor till huset istället. Nu växer det humle på 2-3 ställen.49486SWE 35
50SWE 36 OssalaHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Inventerad efter geometrisk karta över Gudhems härad upprättad av Johan Botwidson, adlad Gyllensting.P2: 6-7, Ugglums by i Ugglums socken, skattegården Olssala (P2:11)49495SWE 36
51SWE 34 StåletorpHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historien till växt. Geometriska kartan P2 över Gudhem: 8-9 , Johan Botvidsson adlad Gyllensting 1642. Ståletorp i Ugglums socken 600 störar humle. (P2: 8-9)49489SWE 34
52SWE 33 UtnäsHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Inventering utifrån gamla kartor. Karl Karlsson Gyllenhielms Atlas 59. 1637 (KKGA 59)49490SWE 33
53SWE 32 EspetunaHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Inventering utifrån gamla kartor. Karl Karlsson Gyllenhielms Atlas 17. 1637 (KKGA 17)49491SWE 32
54SWE 31 Östra ÄlmehultHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Inventering utifrån geometriska kartor. Karl Karlsson Gyllenhielms Atlas 61. 1637 (KKGA 61)49405SWE 31
55SWE 30 FurugårdenHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historien. Plantorna på Åkes tomt härstammar från Vemmenhult Frugården, som ligger i Västergötland utanför Borås. Gården har varit Åkes farfars fars, Magnus Svensson (1827-1901). På Frugården fanns det på 1850-talet en humlegård som Åkes farfars far skötte för husbehov. Åke och hans fru Kerstin brukade Frugården och på 1950-talet tog de plantor som stått lite avsides men ändå överlevt. När de 1997 flyttade till en villa i Fristad tog de med sig humleplantor. Varje år sätts det upp stakar som humen växer upp på och bildar en vägg vid uteplatsen. En planta växer också vid en belysningsstolpe i kanten av deras tomt och i år växer den nästan upp till lampan. Ytterligare en planta växer vid en gran på tomten. Humle finns även kvar vid Frugården, men det är lagd en ny väg precis på växtplatsen, så den växer lite vid sidan om.49502SWE 30
56SWE 29 SmedjevikHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historien. Smedjevik by har varit bebodd sedan 1539. Till och med 1873 fanns det tre gårdar i byn, därefter en gård och slutligen vid sekelskiftet 1800-1900 i stort sett en obebodd skogsgård. Där den större av de tre gårdarna legat finns en sluttning med jättestora stenrör, till stor del täckta med humle. I " En gammal beskrifning öfer Madesjö socken" från 1741, återgiven i Madesjö sockens historia, Band I, 1961, finns humleodling i Madesjö socken beskriven. Beskrivningen är allmän men kan mycket väl tillämpas på Smedjevik. "...deremot växer här i Socknen desto mera humla, hvilken jemväl är af god art; Humlerötterne äro lagde så i åkrarne som hemma vid gårdarne å de stenigaste ställen: derofvanpå är all den sten til stora rör upkastad, som man rögt af marken deromkring: rötterne kunna således aldrig mera röras eller ansas, men i stenrören sättas störar, hvarå humleråxnorne eller rislorne bindas om våren och upväxa om sommaren til mycken fordighet och afkomst. Stenrören blifva således aldeles skylde af humlan, som här af kallas Rörhumla, se rätt artigt ut om sommaren och gifva så god humla, at han räknas för den bästa i hela Småland."Stenrör = odlingsrösen49481SWE 29
57SWE 27 BjörstorpHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia.Rut bor i Falköping och är uppvuxen på en bondgård ca en mil väster om staden. Bondgården har hennes förfäder bebott och brukat sedan mitten av 1800-talet. På gården växer humleplantor som de fortfarande skördar kottar av, för att ha till deras traditionella bryggd av enebärsdricka till varje jul. Som barn minns Rut att hennes farfar, född 1874, tog in hela revor av humlen på hösten. Humlen fick nämligen inte utsättas för frost. När den hade torkat samlade han kottarna i en gles säck som hängdes upp på vinden. Plantorna växer på samma ställe som de alltid har gjort. De har i stort sett inte skötts eller vårdats.49482SWE 27
58SWE 28 Åreda SödergårdHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Enligt anteckningar från en studiecirkel fanns det i gamla tider ett antal humlestänger på Elvy Perssons gård i Småland. Nu växer det humle i och över en stenmur en liten bit från gården. Åreda Södergård har från och till tillhört herrgården Åreda Norrgård. Anteckningen är från 1737 och då innefattade Åreda Norrgård fem gårdar. "Södergården 1/4 skattehemman Cavallerie, augment under no:71 Wexiö Compagnie bebos av äg. Jon Pärsson 132. En liten trädgård kvarutinnan en kålgårdsäng och några på fruktträd äro samt 30 stänger Humlbe" 1911 frånsåldes Södergården tillsammans med en del andra gårdar.49496SWE 28
59SWE 26 FreboHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Inventerad efter A3:167 Frebo, ritad av Sven Månsson 1640-41.49501SWE 26
60SWE 25 KorstaHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historien. Humle växer på samma ställe som en humlegård finns utmärkt på en skifteskarta från 1769 över Korsta by i Sköns socken, Akt 25. I beskrivningen till kartan står det: "Humlegårdar. Grannarne hafwa hwar sin ny anlagde Humlegård, som ännu ej kommit i behörigt stånd A Humlegård nedanföre af 1 1/8 kapland B Humlegård ofwanföre 1 5/8 kapland" Idag växer humle i odlingsmark, i skogskanten vid hörnet av en åker. I anslutning till humlegården finns rester av en gammal lada. Möjligen har det varit förvaringslokal för humle.En stor sopförbränningsanläggning är planerad (uppgift 2001)i området. När Ingrids man var liten brukade han leka i två gigantiskt stora trätunnor som man förvarade humlekottar i. Detta var på 60-talet.; Accession subtype: I57, 27S49636SWE 25
61SWE 24 TrytekeHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt (karta KKGA 60) samt från växt till historia. Växten samlades in två gånger med två olika metoder, dels via tips från allmänheten, dels via de geometriska kartorna från början av 1600-talet.49483SWE 24
62SWE 23 KråklundHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Humleodlingen vid Ulla och Bertils gård anlades 1787 eller 1788. Plantorna togs i en närbelägen humlegård tillhörande en gård med anor från åtminstone 1500-talet. Denna humle har alltså sannolikt 4-500 år på nacken på orten. Kråklund ägdes 1787 av Pål Persson. Vid storskifte 1787 beslöts att Pål Perssons humlegård skulle tillfalla brodern Jöns Persson mot att denne anlade en ny lika stor på den mark som tillskiftats Pål. Beslutet togs den 28 september 1787, men med hänsyn till klimatet är det troligt att anläggningen av den nya humlegården inte ägde rum förän följande vår, dvs 1788. När den nyanlagda humlegården var tre år gammal skulle Pål ta den i bruk. Dessförinnan fick han fortsätta skörda sin gamla på Jöns mark. Ulla och Bertil förvärvade Kråklund 1989 och fann då humlen, livskraftig, bakom ladugården bland hallonbuskage och brännässlor. Rotsystmet var och är mycket förgrenat och starkt. De har återskapat den gamla humlegården genom att ta bort ogräs (hallon mm) och sätta upp störar. Idag finns det 16 störar. Från storskifteskartan bedömer de att gården hade minst 200 störar. Plantor har skänkts till Görvik och Renålandet i Strömsunds kommun. Fotografisk dokumentation av humlegården finns sedan tidigt 1940-tal. Det bifogade fotot är från humlegården, taget 2001-08-15.Granngården var ett boställe i indelningsverket. Syneprotokoll från sent 1600-tal finns i krigsarkivet. Löjtnanten i Hammerdals kompani, Jämtlands Regemente, bebodde och brukade gården. Antal humlestörar och status är väl dokumenterade under 200 år (c:a 1690-1890). 400 störar var anbefallna. Klagomål var ofta att humlegården var "gräsgången" eller att det växte ogäs i den, att den inte var omlagd, att sötarna var gistna eller för få. Humlegårdarna på byns storskifteskarta har rätt stor areal. Humleodlingen i området var en viktig näring.49637SWE 23
63SWE 22 Svalöf EHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021400Accession remark: Från hisoria till växt. Svalöfs förädlingsprogram med början 1925. Inte känt vilket nummer klonen hade under i Svalöfs färädlingsprogram.49484SWE 22
64SWE 21 Svalöf AHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021400Accession remark: Från hisoria till växt. Svalöfs förädlingsprogram med början 1925.Inte känt vilket nummer klonen hade under i Svalöfs färädlingsprogram.49635SWE 21
65SWE 20 HofgårdenHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. En av de första detaljerade kartorna över Hofgårdens marker är en ägomätning från 1739 ( lantmäteriakt 28 och 29, Verums socken ). Utöver en beskrivning över markerna så skrev lantmätaren att det fanns 7 humleträdgårdar med totalt 380 stänger till gården, skörden slog dock ofta fel. Man kan kanske tro att de nuvarande humleplantorna är en kvarleva från denna tid. Ett tiotal meter från växtplatsen fanns det fram till på 1960-talet ett brygghus i vilket det, enligt traditionen, skall ha bryggts öl. Jerker minns humleplatsen redan från sin barndom (född 1963).49642SWE 20
66SWE 18 Svalöf SHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021400Accession remark: Från hisoria till växt. Svalöfs förädlingsprogram med början 1925. Inte känt vilket nummer klonen hade under i Svalöfs färädlingsprogram.49643SWE 18
67SWE 19 OlarsboHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Olarsbo avgärdades någon gång på 1500-talet från den ca 3 km norrut belägna byn Göksnåre i Hållnäs socken. Göksnåre nämns första gången 1490 i Upplands lagmanshandlingar, då som Götznor. Olarsbo var ett av sju kyrkohemman i Hållnäs. Redan från början av 1600-talet finns den omnämnd i skattelängderna. 1646 köpte Louis de Geer skatterätten för detta hemman Köpet omfattade även äganderätten." Olarsbo 1/8 mantal och 2/3 öresland frälse, Fidej Comiss, har efter 1781 Års Kartbeskrifning öfer Göksnåre: Inägor 83 Tunl. 4 Kapl. Skogmark 159 Tunl. 29 ½ Kapl. Summa 243 Tunl. 1 ½ Kapl " Bruksbonden Olf Jönsson i Olarsbo fick år 1641 leverera sin skatt till Lövsta i form av en viss mängd läster träkol och göra vissa mans- och hjondagsverken. Efter 1646 levererades även kol och vissa dagsverken för arrendet. Det som han kunde göra över detta fick han alltså betalt för.I en ekonomisk syn på Olarsbo från 1766 kan man läsa: "...Humblegård finnes tillreckl. till husbehof. Till förbättring af alt detta gifwes 2 års und?" Järnbruket (som övertogs av Louis D’geer 1643 och från 1600-talet till mitten av 1800-talet var sveriges största och förnämsta bruk) såldes 1917 av den 13:e D’geer. Arrendegårdarna såldes på 1920-30 talen. Olarsbo köptes då av Mary-Annes svärfar, då endast med 16 ha jord. Den ev. ladugården som plantorna växer vid revs antagligen c:a 1910-1920. Plantorna har stått oskötta och djur har även betat där ett tag, senast för 40 år sedan. Först våren 2001, när Maryann genom en studiecirkel blev intresserad av humle, fick hon av en slump syn på humlen vid Olarsbo. Nu ska hon börja sköta och störa plantorna. I en kokbok från 1828 som hittats på en vind i Nyböle fanns ett recept som beskrev hur man i konserverinssyfte skulle täcka ost med humle och ett recept på brygd. Anm.Vid Leufstabruk fanns såväl ett mälteri som ett bryggeri. Mälteriet finns kvar i samma skick som när det uppfördes på 1700-talet. I en motbok från bruket från 1889-1908 finns det bokfört att familjen tog ut flera kilo humle (se bilaga) per år. Marianne vet ej om humlet var importerat eller togs ut från brukets egen humlegård. Humlegården måste då varit stor, eftersom det i bruket fanns en befolkning på 1200-1500 personer. Brukets humlegård är ej lokaliserad, men Maryann skulle se om hon kunde hitta den med hjälp av gamla kartor. Att anmärka på är humlekotten i Tierps kommunsymbol.49494SWE 19
68SWE 16 PåboHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Plantan växer på Göstas föräldrarhem i Västergötland. Den humlen användes vid bryggning av "juldricka" ända fram till 1950-talet och även någon enstaka gång på 1960-talet. Gösta minns att det restes upp humlestänger på våren som togs ned på hösten då humlen skördades. Han tror att denna humle kan ha gamla anor, för gården Påbo stod för säteri längre tillbaka i tiden. Kommentar: på kartan 15-ULA-45 från 1836 finns en uppgift över 1200 störar på Påbo.49638SWE 16
69SWE 17 VäddåkraHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Det nuvarande bostadshuset byggdes av Kristinas farfar 1916. Hennes farmor planterade mest buskar och rudbeckior runt både Stora huset och gavlen till Lillstugan. Humlen lär ha funnits vid den äldsta byggnaden som troligen var från mitten av 1800-talet, och flyttades med till det nya huset när det byggdes. Nu växer humlet vid ett hörn på huset. Enligt vad Kristina har fått reda på verkar denna humle vara den enda som finns kvar i byn. Humlet är till för pryndnad, men de små kottarna har haft en annan användning än till öl. Kristina beskriver hur humlet användes till sovkuddar: "Enligt berättelser (tradition) inom familjen så använde man humlet till "sovkuddar", precis som man gör än idag i England. Men vad som var typiskt svenskt var att man blandade innehållet i kudden - ängsull (väl rensad) och humlekottar. Det blev en bra relativt mjuk kudde som genom att den blev lätt uppvärmd av den som låg på den avgav sömngivande ångor. Och inte var det farligt ens för ett litet barn! Kuddarna syddes av hårdslagna linnedukar, sådana som man ibland ännu även finner i gamla kök utmärkta till att t ex använda som pressdukar! Det fanns en sådan kudde här på Väddåkra, men någon energisk städtant tyckte den var smutsig och kastade den på elden. Jag saknade den, när jag inte kunde sova för alla nya, konstiga ljud, när jag kom hit på sommarlov." Kristinas farfar, Alfred Smedberg, var författare och på sin tid mycket läst. Nu är det "bara" Tomtarnas Julnatt (Tip Tap) som lever kvar. Kommentar. Finns humlegård på bl a geometriska kartan Humls socken, Drete nr 1 av Kettil Claesson från 1642. Hade då 800 störar.49503SWE 17
70SWE 15 KålabergaHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. I Kålaberga fanns förr i tiden en omfattande humlegård för byns gemensamma behov. Humlegården fanns redan innan laga skifte 1807. Arealen var c:a ½ -1 ha och marken kallas fortfarande för "Humlehaven", ett namn från den danska tiden. Så länge marken odlades fanns det i åkerkanten gamla humleplantor. Sedan flera år tillbaka är det nu betesmark på området och betesdjuren har förstört de gamla plantorna, men dessa har dessförinnan spridit sig in i en angränsande trädgård, där det nu finns 15-20 stycken. Dessa plantor är inte gamla, men de härstammar från en mycket gammal odling. Nuförtiden äger Nils son marken och Nils bror bor där.49403SWE 15
71SWE 14 BöneredHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historien. Sven Ericsson noterade växtpatsen redan i slutet av 1930-talet och den har troligtvis funnits där sedan 1800-talet, troligtvis ännu tidigare. 1965 flyttade han en planta till sin egen tomt.49402SWE 14
72SWE 13 Svalöfs MHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021400Accession remark: Från hisoria till växt. Svalöfs förädlingsprogram med början 1925. Inte känt vilket nummer klonen hade under i Svalöfs färädlingsprogram.49641SWE 13
73SWE 11 VikeHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021COLLECTED2001-09-01Vike300Accession remark: Från växt till historia. Vike är en typisk gotländsk strandgård från tidigt 1800-tal. Den ursprungliga gården finns nämnd i skrivna källor från 1614. I Revisionsbok från 1653, där de gotländska gårdarnas skatteförmåga gås igenom, står det att Vike (då stavat Wijkers) har en humlegård med 100 stänger.Under 1700-talet delades gården upp i flera parter. År 1828 gjordes vid Vike laga skifte. En av parterna ålades då att flytta sina byggnader till en helt ny tomt öster om den gamla landsvägen. Det är den gårdspart som nu är minnesgården. Byggnaderna där kom att uppföras omkring 1830 och det är i huvudsak de som finns kvar idag. Humlegården är sannolikt anlagd när gården flyttades för 170 år sedan. Erik Thunegard tror att det är samma humle som fanns vid den ursprungliga gården 1653. Han tror inte heller att det finns några inplanterade sorter. Bondsläkten som byggde gården levde kvar vid den till 1950-talet, då de tre ogifta syskonen Emma, Agnes och Olof Wedin gick bort. Gården köptes då av ekologen och skogsprofessorn Lars-Gunnar Romell. Tillsammans med sin hustru renoverade han den då ganska förfallna gården, som därefter överlämnades till stiftelsen Vike minnesgård som allt jämnt har ansvar för gårdens bevarande. Hans Dalström (ordf för Vike Minnesgård) tror inte att det är Romell som har anlagt humlegården. I \\\"Lars Gunnar Romell\\\" av Erik W Ohlsson, Gutabygd 1988, står det även att \\\"Den gamla humle- och kryddgården omgavs med en nyuppsat ståtlig strandtun...\\\" i samband med restaureringsarbetet. Eriks gård ligger granngård med Vike. Den är byggd på 1750-talet och det finns dokumenterat att gården hade 150 humlestänger. Idag finns det dock ingen humle kvar vid den gården.49459SWE 11
74SWE 12 Mauritz 85Humulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021400Accession remark: Från historia till växt. Våren 1921 kom Axel Andersson (direktör vid Lunds bryggeri) och professor Hjalmar Nilsson vid Svalöf till Näsum med uppdrag från Svenska Bryggareförbundet att försöka få igång humleodling i större skala i Sverige. Under första världskriget hade leveranserna från Tyskland, som jämte fd Tjeckoslovakien var en av de främsta exportörerna av humle, nästan upphört helt. Därför ville bryggarna odla egen humle. Det sägs att Andersson och Nilsson hade läst en anteckning i Linnés Västgötaresa från 1740-talet där Linné noterade att humlen växte lika bra i Näsumdalen och i Jämshög som hemma i Stenbrohult. Med hjälp av folkskolläraren JW Hansson och småbrukarna Mauritz Paulin och Frans Oskar Eskilson lyckades projektet. Första skörden togs på de tvååriga plantorna 1923. 1923 byggdes den första humletorkan, som snart visade sig vara för liten. Därför byggdes 1926-27 den stora torkan, men efter ca tio år var även denna för liten. Istället för att bygga ut den beslöts, på Mauritz förslag, att framställa en humlesort som mognade tidigare och därigenom skapade en längre plocknings- och torkingstid. Övriga mål med förädlingen var att kottarna skulle vara jämt spridda över hela plantan (på den tjeckiska sorten fanns kottarna högst uppe i toppen), att det skulle vara lättplockat och att kottarna ej skulle lukta lök (som ger oönskad smak på ölet). En vild hanplanta från Tornedalen / Tärendötrakten korsades med en Saazer planta från fd Tjeckoslovakien. Resultatet blev en tidig sort som fick namnet Svalöf 85 eller "Mauritz". Först förädlades humlen i Svalöv och sedan tog Balsgård över. Som mest fanns det 78 odlare i Näsumtrakten (1927). 1950 hade det minskat till 51 men antalet plantor var det högsta någonsin, 34 000. Som mest uppgick årsleveransen (1955) till c:a 8000 kg torr humle ( = 2% av landets totala behov). Mot slutet av 50-talet hade dock den billiga tyska importhumlen konkurrerat ut de svenska odlingarna och 1959 tvingades Mauritz son, Kjell Paulin, avveckla Humlegården. Thorsten Paulin flyttade då några plantor av Svalöf 85 till sin trädgård. När föreningen Humlebygget 1992 började restaureringsarbetet på den gammal humletorkan gav dessa plantor upphov till den nuvarande humleodling på 200 störar.49425SWE 12
75SWE 10 UlvåsaHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia.Humleplantan har Agneta tagit från ett gammat torp och planterat i sin trädgård. Hon tror att det är en ättling till humleplantor som planterades på 1500-talet. På 1400-talet fanns det i området, där herrgården Ulvåsa idag ligger, byn Hammra som bestod av fyra hemman; Hammra 1, Hammra 2, Kullebol och Ulvåsa. Vadstena ägde ett av dessa hemman (Hammra ett eller två) och om detta hemman skrev Vadstena i en jordebok att det hade en god trädgård. Trots att Vadstena hade mängder av hemman är det enda gången det talas om en god trädgård. Ulvåsa bröt sig ut ur byn och flyttades till Brittnäs. I den borgen bodde vid mitten av 1300-talet Heliga Birgitta. (Ulvåsa kan ha fått sitt namn efter Birgittas man, Ulf Gudvarson.) På 1350-talet flyttades Birgittas hus, antagligen av sonen, närmare kyrkorna till Brittnäs. Där stannade det tills 1570-80-talet då Hogenskild Helke flyttade Ulvåsa tillbaka till Hammra by.Vid flytterna flyttades själva mansgården/herrgården och ekonomibyggnaderna. General Sparre fick överta Ulvåsa (i Hammra by) från sin far när denne dog 1644. Han skrev då upp vilka torp som låg under Ulvåsa, hur många träd som fanns i trädgårdarna osv. Där kan det finnas upplysningar om humle. Humlegårdar vid Ulvåsa finns dokumenterade från 1500-talet (?). När Ulvåsas byggnader flyttats till Hammra by fick gården i Brittås namnet Gammlegården. Vid Gammelgården fortsatte humleodlingen (finns dokumenterat med hur många störar) och Agneta tror att de äldsta kartorna med humlegård inritade är från 1632-34. Torpet som Agneta tog humlen från byggdes på mitten av 1600-talet och låg vid Brittås. Pga lagen om att alla torp skulle ha humlegårdar så tog de antagligen skott från Gammelgårdens/Ulvåsas humle. Torpet hette Vasen (Vas=tvättkärl) och försvan på 1940-talet. Agneta tog den sista plantan som fanns kvar (skogen hade börjat växa in på tomten). Det finns foton från 1930-talet på torpet, humlen och ett potatisland. Torpet är väldigt litet.49464SWE 10
76SWE 9 TåkenönHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. På en karta från 1753 finns en kilformad humlegård med 100 stänger utritad (utmärkt med nr 28) på ungefär samma ställe som plantan vid vedboden finns. Plantan nere vid strandkanten växer på gammal sjöbotten (Hjälmaren sänktes på slutet av 1800-talet), men har förmodligen spridit sig dit från den ursprungliga humlegården. Yngve Eriksson (född på ön på 40-50-talet) säger att det har vuxit humle vid vattnet och vid vedboden så länge han minns.På kungsgården fanns 1735 2000 störar på = 0,75 tunnland= 3702,45m2 (1 tunnland = 4936,6 m2 ), dvs en stör hade ca 1,9 m2 till förfogande eller på varje m2 fanns 0,5 störar49465SWE 9
77SWE 8 SpångbyHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från historia till växt. Inventerad efter A2:140 av Johan Thoring 1645. Plantan vid jordkällaren fanns 1950 då Sixten med sin far rev källaren.49466SWE 8
78SWE 7 MarkarydHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historien.Carl Lindsténs morfar, Anders Engdahl, hade ett bryggeri i Markaryd. Gaveln till bryggeriet var täckt av humle. Eftersom Anders Engdahl inte tillverkade öl förmodar Carl att han använde humlet till svagdricka. På 40-talet tillbringade Carl sina somrar hos sin mormor, och bryggeribyggnaden med humlet fanns då kvar. När hans mormors hus inklusive bryggeribyggnaden revs och lämnade plats åt det snabbköp som ligger mittemot den gamla skolan i Markaryd, flyttade hans far, Eidan Lindstén, plantor av humlet till sin koloniträdgård i Alkärret i Örebro. När Alkärrets koloniområde (nedanför vattentornet Svampen) lämnade plats åt en fotbollsplan tog Carls gamle skolkamrat Nils Erik Karlsson plantor till sin trädgård på Sättravägen 10 i Lillån i Örebro. När Carl och hans hustru flyttade in på Bråtenvägen 35 i Örebro fick han plantor från Nils Erik Karlsson. Från Carls och hans hustrus tomt har Carl flyttat en planta till Axberg-Hovsta Hembygdsförenings gård, Gammelgården i Kvinnersta, vid naturbruksgymnasiet Kvinnerstaskolan i Axberg, strax norr om Örebro. Humle från Carls morfars bryggeri i Markaryd finns nu således på tre ställen: Bråtenvägen 35, Sättravägen 10 och hembygdsgården Gammelgården.49473SWE 7
79SWE 6 SköldnäsHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historien. Området har en gång tillhört Julita kloster, därefter har det tillhört Morjanå. Sköldnäs har varit en liten by med tre stycken små gårdar. På 1900-talet byggdes sedan herrgården. Stens flyttade hit 1965. Humlet växer på en yta beräknad till ½-1 ha. Sjön sänktes på 1860-talet och humlen växer på gammal sjöbotten. Lantmäterikarta från 1806 visar att det har legat en humlegård vid vattnet. På en karta från 1864 (upprättad vid laga skifte) kallas området där humlen växer för Sandviken. Området har nummer 342 och 343. (Andra namn som förekommer på kartan är Altarberget, ett berg på udden söder om Sandviken, och Skullerstenerne, ett par stora stenar vid början av samma udde.) På gamla kartor skrivs Sköldnäs Skiöldanäs.49467SWE 6
80SWE 5 BonnerådHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historien. Enligt muntligt meddelande är de äldsta kartorna som visar på en humlegård från 1600-talet. Humlegården var Bonneråds och låg vid strandkanten på samma ställe som humle växer idag. Carl-Edward minns inte riktigt var han hade sett kartorna, antingen på Clastorp eller Lantmäteriet. Humlegården står utmärkt direkt på kartan som Bonneråda humlegård ("blindtarm" ut i Viren). Då hade ännu inte sjösänkningen ägt rum, så vattenståndet i sjön var 2 m högre än idag. Den udde där humle nu finns var på den tiden bara en smal landtunga. Sturkell tror att denna humle med all säkerhet härstammar från humlegården.Sturkells sommarhus vid Virenshult byggdes 1934 av en järnhandlare. Samma år köpte hans föräldrar huset. Plantan som växer vid garaget kan möjligtvis vara ditflyttad. Clas T. har kartor som hittades på Clastorps säteris vind. det är en väldigt udda enskild godskarta odaterad men uppskattningsvis från 1640-talet. Kartan är detaljerad med in- och utägomarker. Tyvärr finns inget Notarium Explicatio till.49468SWE 5
81SWE 4 Hulla NorrgårdHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Österåker var ett betydelsefullt humleodlingstrakt. Wallanders oljemålningar och skisser gjordes här. Larssons flyttade hit på 40-talet, då fanns humlen här. Huset är från 1700-1800-talet. De vet inte hur gammal humlen är.49408SWE 4
82SWE 3 SolbergaHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historia. Solberga tillhör en gammal bebyggelse, troligen från 1600-1700-talet. Den gamla humlegården som tillhörde gården på 1700-talet har troligen funnits bakom ladugården. Idag växer ingen humle där. Kommentar. Finns humlegård angiven på kartan 04-VVI-392 från 1847.49471SWE 3
83SWE 2 Gamla KällmonHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Accession remark: Från växt till historien.Gamla gården Källmogen, eller Källmon, låg först i St Malms sn och efter 1869 i Östra Vingåker. En arrendegård om 1/8 mantal frälse under Claestorp. När den byggdes är okänt. 1749-1751 brukades gården av Per Nilsson med hustru Kerstin Pehrsdotter. Stig Karlsson säger att gården är äldre än det. 1880 kom från Wiksholm Eric August Dahlgren (född 1842) dit tillsammans med sin hustru Carolina Matilda Jacobsdotter (född 1846 i St Malm). De fick tio barn tillsammans. Omkring 1900 hade familjen byggt färdigt på nya Källmon och flyttade över dit. Sedan dess har tomten varit obebott. År 1905 flyttades den gamla byggnaden til Strångsjö, där det blev Rosenborg, Vinkelvägen 4. Där flyttar dottern Elin med familj in samma år. (Information delvis från Östra Vingåkers hembygdförenings skylt, 32/99 -406) Stig menar att stenfyrkanten som humlen växer vid, kan vara en trädgårdstäppa (eller ladugård). Vid ruinen växer även krusbärsbuskar och kärleksört. Stengrunden ligger precis vid en gammal väg som ledde till Forssjö. (Någon gång på sekelskiftet 1700-1800 tyckte länsmannen att vägen skulle underhållas. Bönderna menade då att de ej använde vägen - för att slippa underhållet).49472SWE 2
84SWE 1 VialaHumulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021COLLECTED1993-10-09VingåkerGeneral habitat: medow, stone wall; Land use: Ruderal300Accession remark: Inventeringsform: Från växt till historien. Enligt muntlig tradition har den gamla humlegården i byn (Vingåker) legat bakom boningshuset på Vialagatan 11. Detta har en äldre dam berättat. Boningshuset som står där nu är från 1947, men innan dess fanns det äldre bebyggelse. Vingåker har haft betydande humleodling och från Läppe hamn skeppades humlekottar till Stockholm och Gotland. De vingåkersbönderna som sålde humle, kallades Humledruntar efter den cylinderformade säcken med samma namn.49474SWE 1
85SWE 448 Humulus lupulus L. Sweden Historic20213005882SWE 448
86SWE 447 Humulus lupulus L. SwedenSWE Nat. GNot Available2021300Cultivar description: Kan vara original humle från Braunschweig5881SWE 447
87FIN 626 Riiskan Hilja Humulus lupulus L. LukeNot Available2020300Finish PGR Vegetable and herb working group's decision 21.9.2020: This accession represents the genotype cultivated in Lapland,Finland. Cultivation history is well known by the donor.54719FIN 626
88FIN 628 Gästgivars Humulus lupulus L. LukeNot Available2020300Finish PGR Vegetable and herb working group's decision 21.9.2020: This accession represents the genotype cultivated in Ostrobothnia,Finland and it is cultivated at the collecting site many decades.54721FIN 628
89FIN 627 Mattila Humulus lupulus L. LukeNot Available2020300Finish PGR Vegetable and herb working group's decision 21.9.2020: This accession represents the genotype cultivated in many places at North Savolax area in Finland. There is no other hop accession maintained from that area in the national hop collection. Represents the rare aromaprofile (3B)54720FIN 627
90FIN 629 Kannaksen Maria Humulus lupulus L. LukeNot Available2020300Finish PGR Vegetable and herb working group's decision 21.9.2020: This accession represents the genotype cultivated in Central Finland,Finland. it is cultivated at the collecting site over 100 years there. Represents the rare aromaprofile (1A)54722FIN 629
91FIN 630 Ilmoranta Humulus lupulus L. LukeNot Available2020300Finish PGR Vegetable and herb working group's decision 21.9.2020: This accession represents the genotype cultivated in Central Finland,Finland. it is cultivated at the collecting site many dacedes. Represents the rare aromaprofile (2B)54723FIN 630
92FIN 625 Kokemäki SääksjärviHumulus lupulus L. Historic2019300Finish PGR Vegetable and herb working group's decision 18.-26.5.2021: status of this accessions is rejected, there are not any special reason to preserve this accession. 54718FIN 625
93DNK 1741 5260 Odense SHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Karl og Else Lund6075DNK 1741
94DNK 1742 5230 Odense MHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Den Fynske Landsby6060DNK 1742
95DNK 1743 1203 København KHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Lone van Deurs6084DNK 1743
96DNK 1744 6771 GredstedbroHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Kulmback6089DNK 1744
97DNK 1745 4760 Vordingborg “Nygård”Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Bente og Ove Lustü6082DNK 1745
98DNK 1746 6330 PadborgHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Tina og Svend Gundesen6083DNK 1746
99DNK 1747 Kragenæs Syd, ÆrøHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Agge P. Kürstein6085DNK 1747
100DNK 1748 5762 Vester SkerningeHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Ditlev Jørgensen6087DNK 1748
101DNK 1749 ØrbækHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Hanne Nielsen6088DNK 1749
102DNK 1750 2800 LyngbyHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Bo Jørgen Nielsen6080DNK 1750
103DNK 1751 HorndrupHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Boy Andersen6081DNK 1751
104DNK 1712 Carlsberg 2Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6058DNK 1712
105DNK 1713 Carlsberg 4Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6057DNK 1713
106DNK 1714 Carlsberg 5Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6056DNK 1714
107DNK 1715 Carlsberg 6Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6055DNK 1715
108DNK 1716 Carlsberg 7Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6092DNK 1716
109DNK 1717 Carlsberg 8Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6091DNK 1717
110DNK 1718 Carlsberg 9Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6090DNK 1718
111DNK 1719 Carlsberg 10Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6094DNK 1719
112DNK 1720 Carlsberg 11Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6086DNK 1720
113DNK 1721 Carlsberg 12Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6095DNK 1721
114DNK 1722 Carlsberg 13Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6093DNK 1722
115DNK 1723 HumlemagasinetHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Humlemagasinet, Harndrup6061DNK 1723
116DNK 1724 HjemstavnsgårdHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Vestfyns Hjemstavnsgård6062DNK 1724
117DNK 1725 Holbæk MuseumHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Holbæk Museum6063DNK 1725
118DNK 1726 5800 Nordenhuse “Blåbærhave”Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Bjarne Hjelmsted Pedersen6064DNK 1726
119DNK 1727 5600 Fåborg (Avernakø)Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Ole Klingenberg6065DNK 1727
120DNK 1728 9681 RanumHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Vitskøl kloster6066DNK 1728
121DNK 1729 4140 BorupHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:P. Clement6067DNK 1729
122DNK 1730 8963 Auning “Nørrekær”Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Gl. Estrup6068DNK 1730
123DNK 1731 UlfborgegnenHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Frøsamlerne6069DNK 1731
124DNK 1732 5220 BirkumHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Stig S. Andersen6070DNK 1732
125DNK 1733 SydSamsøHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Jørgen Bo Sørensen6071DNK 1733
126DNK 1734 Søby Jeppe-humleHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Agge P. Kürstein/Hans Jeppe6072DNK 1734
127DNK 1735 StokholmHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Harndrup, Ole Munk Andersen6073DNK 1735
128DNK 1736 StensbogårdHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Stensbogård Bryghus (Pederstrup station)6074DNK 1736
129DNK 1737 4295 StenlilleHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Jytte Høgh6079DNK 1737
130DNK 1738 5600 FåborgHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Knud Erik Pedersen6078DNK 1738
131DNK 1739 4249 RudeHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Aksel Gade Larsen6077DNK 1739
132DNK 1740 4700 NæstvedHumulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available300Accession remark: Donor:Jette Vang-Ahlgren6076DNK 1740
133DNK 1711 Carlsberg 1Humulus lupulus L. DenmarkAU-FOODNot Available500Accession remark: Kopiplantning: Danmarks Landbrugsmuseum, Gl. Estrup, Randersvej 3, DK-8963 AuningDonor:Carlsberg6059DNK 1711
134NGB 23494 AGRI BL0710231103Humulus lupulus L. 10.18730/1K8CQ4 DenmarkNORDGENNot Available2011COLLECTED2007-10-23Agri (Mols Bjerge)56.23166667, 10.52472222120Accession remark: SEEDS FROM HUMULUS LUPULUS43108NGB 23494
135NGB 21939 BL0710231103Humulus lupulus L. 10.18730/1K6V59 Denmark Historic2010120Accession remark: Probably discarded some time around 2014 because it is not NordGen´s mandate to maintain vegetatively propagated material. See NGB21942. Changed from ACC to REJ 20200506. /UlNil43106NGB 21939
136NGB 21940 BL0710231208Humulus lupulus L. 10.18730/1JXFSC Denmark Historic2010120Accession remark: rej; not mandate of Nordgen to conserve clonal material43103NGB 21940
137NGB 21941 BL0710230201Humulus lupulus L. 10.18730/1JXFQA Denmark Historic2010120Accession remark: rej: not mandate of NordGen to conserve clonal material43102NGB 21941
138NGB 21942 BL0710230604Humulus lupulus L. 10.18730/1JXFRB Denmark Historic2010120Accession remark: rej; not mandate of NordGen to conserve clonal material43104NGB 21942
139NGB 21943 BL0710231205Humulus lupulus L. 10.18730/1K4H48 Denmark Historic2010120Accession remark: rej; not the mandate of NordGen to conserve clonal material43101NGB 21943
140NGB 21923 MELSTED SS0204Humulus lupulus L. 10.18730/1K6C05 DenmarkNORDGEN2010COLLECTED2009-10-07Melsted55.20222222, 14.98222222Special habitat: VIL12043107NGB 21923
141NGB 16793 Humle från StockarydHumulus lupulus L. 10.18730/1K6BY3 SwedenNORDGENNot Available2005120Accession remark: Troligtvis döda frön.Insamlad av Spannmålshandlare Joakin Johansson mellan åren 1865-1940. Stockaryds socken Sävsjö kommun i Småland43105NGB 16793